Bild på en rysk krigsfånge från norra fronten (Salla, Uhtua, Kiestinki) ungefär i dagens Östkarelen.
Den ryska krigsfången hade en typisk hatt som bars av röda armén, ofta hade dessa hattar en röd stjärna i pannan.
En del av de ryska krigsfångarna fick arbeta på finska jordbruk, där det fanns brist av arbetskraft då en stor del av männen tjänade vid fronten.
Många av de ryska krigsfångarna hamnade också i fångläger i Östkarelen. Matbristen var stor i hela Finland och en del av krigsfångarna i lägren blev undernärda och dog i sjukdomar och svält, eftersom matransonerna för fångarna var ganska små och förhållandena dåliga.
En del har hävdat att man medvetet skulle ha hållit på med etnisk rensning från finska sida. Enligt forskningen under 2000-talet dog omkring 30 procent av de ryska krigsfångarna i de finska lägren. (Av 64 000 krigsfångar dog 18 700). I början av fortsättningskriget var dödligheten så stor att det väckte internationell uppmärksamhet. Därför befallde Mannerheim på våren 1942 och hösten 1943 att förhållandena i fånglägren skulle förbättras. Om man jämför med de sovjetiska fånglägren dog ungefär 40 procent av de finska krigsfångarna i de sovjetiska lägren. (Nyberg 2007.)
Mannerheim som talade ryska besökte också dessa fångläger för att inspektera förhållandena. Som tack fick han en gång ett finskt vapen gjort av halm av ryska krigsfångar. På baksidan av tavlan hade dessa skrivit ett tack till överbefälhavaren. Denna tavla hängde på väggen i Mannerheims hem.
Förhållandena för de ryska krigsfångarna i lägren var inte bra, men den finska regeringen försökte följa efter internationella bestämmelser och se till att fångarna inte skulle dö i lägren. Bristen på mat gällde också för civila finska medborgare under krigsåren. Man ransonerade på grund av livsmedelsbristen under krigsåren - alltså hade mat på kort.
Många ryska krigsfångar blev också goda vänner med de finska familjer de arbetat för och det var svårt för många av dem att återvända till Sovjetunionen efter vapenstilleståndet.
Om krigsfångarna: Nyberg (2007): Finlands historia, vändpunkter, utvecklingslinjer. Historia för gymnasiet, s 141.
Foto: Heikki Roivainen, SA-bild.
Text: Mikael Björk/ Vetamix 2013.