Hur kommer det sig att en konståkare eller en simhoppare kan rotera så häftigt? En av fysikens konserveringslagar ger svaret
Med den fysikaliska storheten rörelsemängdsmoment L menas produkten av tröghetsmoment (J) och vinkelhastigheten (ω)
L=Jω.
Storheten tröghetsmoment, i sin tur, bestäms av hur mycket massa man har och hur denna massa är placerad i förhållande till en rotationsaxel.
Om man sätter sig i rotation och sträcker ut armarna så flyttar man en del av sin massa längre bort från rotationsaxeln - man får ett stort tröghetsmoment. Om man dessutom håller vikter i händerna har man ännu mera massa långt från sin rotationsaxel - ännu större tröghetsmoment.
Då man drar händerna mot kroppen kommer massan att koncentreras närmare rotationsaxeln - tröghetsmomentet blir mindre.
I fysiken finns det en hel rad med så kallade konserveringslagar. De här lagarna säger att vissa storheter alltid är konstanta. En sådan konserveringslag kallas "Lagen om rörelsemängdsmomentets bevarande". Från ekvationen ovan ser vi att om tröghetsmomentet J blir mindre måste vinkelhastigheten ω i stället bli större för att rörelsemängdsmomentet L alltid skall vara konstant. Om vinkelhastigheten ökar roterar man mera varv per tidsenhet.
Cityportal 2012