I den här laborationen undersöker vi statisk elektricitet och ser hur laddningar påverkar varandra.
Med statisk elektricitet menas det elektriska fenomen som uppstått då elektroner flyttats från ett föremål till ett annat. Det här kan exempelvis ske om två olika material gnids mot varandra.
I laborationen gnider man en ebonitstav mot ett kattskinn. Elektroner från skinnet lossnar och fastnar på ebonitstavens yta. Ebonitstaven får ett överskott på elektroner man säger att den blir negativt laddad (elektroner har negativ elektrisk laddning).
Lika elektriska laddningar repellerar varandra (stöts ifrån varandra) och olika elektriska laddningar attraherar varandra (dras mot varandra).
En vattenmolekyl är elektrisk neutral (den innehåller lika många positivt laddade protoner som negativt laddade elektroner). En del av elektronerna i vattenmolekylen delas mellan syreatomen och väteatomerna. Olika atomer attraherar elektroner olika mycket. Syret attraherar de gemensamma elektronerna mera än vad väteatomerna gör. Man säger att syret har större elektronegativitet. Detta betyder att elektronerna är hellre och oftare i närheten av syreatomen. Trots att vattenmolekylen i helhet är elektrisk neutral kommer således syresidan att vara negativt laddad och vätesidan positivt laddad. Man säger att vattenmolekylen är en dipol.
Vattendipolen vänder sig i det elektriska fält som bildas kring den negativt laddade staven. Vattnets positiva del dras mot stavens negativa laddning.