Muslimerna i Spanien som också kallades för "morer" byggde det vackra palatset al-Hambra i staden Granada i Andalusien. Här ser man lejongården på palatsområdet. (Bild: Arja Lento 2004.)
År 711 landsteg muslimer vid berget Jabal al-Tariq vid Spaniens sydspets. Jabal al-Tariq berget finns i Gibraltar och namnet Gibraltar är en spansk version av arabiska namnet Jabal al-Tariq som betyder "al-Tariqs klippa".
För övrigt har det spanska språket fått en hel del låneord från arabiskan på grund av att muslimska araber bildade riken på den Iberiska halvön från och med 700-talet. År 1492 erövrades det sista muslimska riket med palaset al-Hambra i Granada.
På 700-talet lyckades muslimska araber erövra så gott som med hela den Iberiska halvön inklusive dagens Portugal och största delen av det som är dagens Spanien. Endast små områden i norr blev i de kristnas kontroll.
Från Spanien gjorde araberna också expeditioner till Frankrike. År 732 besegrades araberna vid slaget i Poitiers av frankerna och deras ledare Karl Martell, som var förfader till Karl den store. En del historiker har hävdat att detta slag nära Paris stoppade muslimernas framfart i Europa, men enligt dagens forskning ser det ut som om den grupp av araber som befann sig i Poitiers var ganska oansenlig och inte någon stor armé. I vilket fall som helst drog araberna söder om pyrenéerna år 759 och stannade sedan i Spanien i sju århundraden.
Det muslimska Spanien eller al-Andalus var högt stående med städer som Cordoba med ett universitet där muslimer, judar och kristna lärda kunde träffas och utbyta tankar. Genom dessa kontakter påverkades också den europeiska kristna världens filosofiska och vetenskapliga utveckling. På 1100- och 1200-talen var Cordoba känt för sina astronomiska forskning och för sitt observatorium. Det är uppenbart att de kristna spanjorerna och portugiserna lärde sig av det andalusiska araberna innan de själv började segla på världshaven under 1300- och 1400-talen. Arabernas kunskaper inom astronomi och navigationskonst var på en mer avancerad nivå ännu under 1100- och 1200-talen, men under 1300- och 1400-talen började kristna européer utveckla vidare dessa kunskaper och färdigheter för att segla till Amerika och Indien.
Staden Cordoba hade också gatubelysning och vattenledningar som medeltida kristna Europa saknade helt och hållet. Araberna i Europa introducerade också odlingsväxter som bomull, socker, ris, spenat, sparris, aprikoser och citroner, som tidigare varit okända i Europa.
När umayyaddynastin störtades från makten i Syrien under 700-talet flydde en prins, Abd al-Rahman, till Spanien och upprättade ett eget rike i Cordoba (756-1031). År 929 tog emiren i Cordoba titeln kalif och huvudstaden hade ca 100 000 invånare. Staden var större en de flesta västeuropeiska medeltida städer som Paris och Ghent. Bysantinska huvudstaden Konstantinopel var större till sitt invånartal, men annars var de europeiska städerna mindre än Cordoba.
Under 1100- och 1200-talen drevs muslimerna söderut och de kristna spanjorerna och portugiserna erövrade område för område på den Iberiska halvön. Detta ägde rum samtidigt som korstågen och kallades på spanska för reconquista. Reconquistan pågick fram till 1492.
Muslimernas eller "morernas" sista rike i Spanien var den sydliga provinsen Granada där man under 1400-talet byggde det vackra palatset al-Hambra (på svenska stavat Alhambra). Namnet betyder "den röda borgen" och har fått sitt namn av den rostbruna lera som användes till byggnaden. Den mesta kända delen är Lejongården som syns på bilden. En fontän omges av tolv marmorlejon på gården. Inne i tronsalen återges islams sju himlar.
De muslimska rikena i Andalusien var ganska toleranta mot kristna och judar i jämförelse med spanjorerna. När de kristna spanjorerna fullbordat reconquistan fördrev inkvisitionen judarna från landet. Många av dessa sefardiska judar flydde till muslimska norra Afrika eller Osmanska imperiet där det fortfarande i dag finns sefardiska judar som är ättlingar till dessa utvandrare.
Muslimerna blev kvar en tid men deras liv blev svårt i inkvisitonens Spanien som blev ett av Europas mest katolska och fundamentalistiska kungariken under 1500- och 1600-talen. En del konverterade till kristendomen och de sista muslimerna eller morerna utvandrade från Spanien på 1600-talet.
Spanien influerades trots allt mycket av den arabiska och islamiska kulturen vetenskapligt, filosofiskt och kulturellt. I och med att man erövrade Corboda och det stora biblioteket där kom man i kontakt med arabisk, grekisk och hebreisk litteratur. Sådana här kulturutbyten bidrog till de kristna Europas vetenskapliga och filosofiska utveckling under renässansen.
Text: Mikael Björk
Foto: Arja Lento 2004.
Källa:
Sture Lindholm: Orient, 2006.
Kaj Öhrnbergs artikel i verket: Heikki Palva & Irmeli Perho (redaktörer): Islamilainen kulttuuri, 1998.