Basfakta om vanlig groda. Kännetecken, utbredning, läte
Det vanligaste groddjuret i Finland heter vanlig groda. Grodan förekommer i hela landet. Om man råkar komma till rätt plats i april-juni kan man få en oförglömlig upplevelse, för det är då grodorna leker. Flera hundra hangrodor kan samlas på lekplatsen för att vänta på honorna och stämmer upp i en mäktig grodsång som en jättelik grodkör. En lämplig lekplats är en vattensamling med grunt vatten, t.ex. en damm, en strand, ett dike eller en bäck med svag strömning. Leken kan pågå i flera dagar.
Konkurrensen är hård och en grodhane behöver god tur för att lyckas para sig med en hona och befrukta äggen. Äggen läggs i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 ägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen. När gelén runt äggen suger i sig vatten flyter rommen upp till det varma ytvattnet.
På ett par veckor utvecklas grodynglen. Grodynglen har inga ben i början, bara en svans. De andas med gälar. Under sommaren växer grodynglen till små vuxna grodor. Först utvecklas bakbenen, och strax efter dem kommer frambenen. Samtidigt som benen växer ut, försvinner gälarna. De får lungor och simmar upp till vattenytan för att andas. Men de kan också samtidigt andas genom huden.
Den vanliga grodan äter maskar, larver, sniglar, insekter och spindlar, men kan också äta upp en annan groda. Grodan går i vintersömn.
Kännetecken:
Den vanliga grodan är 5-10 cm lång. De två grodarterna som lever i Finland, den vanliga grodan och åkergrodan är svåra att skilja åt. Färgen på grodorna varierar. Grodorna kan vara beige, ljusbruna, mörkbruna, rödaktiga och ibland nästan svarta eller så kan de ha mörkare fläckar. Undersidan är ljus och utan mönster. Åkergrodhanen kan under parningstiden vara kraftigt ljusblå. Experter kan känna igen grodarten genom att titta på knölarna på bakfötterna. Den vanliga grodans nos är lite mer avrundad och åkergrodan blir vanligen inte riktigt lika stor som vanliga grodan. Men vi kan alla skilja arterna åt på grodsången.
Läte:
Den vanliga grodan har ett knarrande, kuttrande spelläte medan åkergrodan skäller nästan som en liten hund. Åkergrodans kväkande kan också beskrivas som ljudet som uppstår när man sänker en flaska i vatten och luften bubblar fram.
Lyssna på lätet. (J.C. Roché / Herpetomania.fi)
Källa:
Luonto-Liitto/Natur och Miljö
Foto: Teemu Saloriutta/Luonnonvalo.net