Här ser vi en vit dragonkorpral i juni 1918. Bilden är ursprungligen från släkten Hovings arkiv som finns på Svenska Litteratursällskapet i Helsingfors.
Dragonerna är ett slags ryttare eller beridna soldater. Ursprungligen kommer namnet från franskan och betyder "drake". Det är oklart varför dragonerna kallades för drakar. Vapenslaget utvecklades i Frankrike under 1500-talet.
Dragonerna skiljde sig från kavalleriet på det sättet att dragonerna förflyttade sig med häst men stred till fots. Vanligt tungt kavalleri stred från hästryggen medan de red. Med tiden blev skillnaderna mellan kavalleri och dragoner oklara och de började allt mer likna varandra. Det tunga kavalleriets betydelse minskade också samtidigt som eldvapnen blev mer förödande. Under trettioåriga kriget blev dragonerna vanliga och Gustav II Adolf använde dem i den svenska armé som stred i trettioåriga kriget i Tyskland och Centraleuropa.
Dragoner användes ännu under 1700-talet, men under 1800- och 1900-talet började de beridna soldaternas betydelse minska på grund av att vapenteknologin förändrades. När första världskriget började 1914 fanns det dragoner i de flesta länders arméer, men dessa kunde inte göra mycket emot moderna eldvapen.
Den här finska dragonen är en vit korpral som poserar på bilden år 1918. Den vita armén hade en del beridna soldater och dragoner i inbördeskriget. Under 1920- och 1930-talet fanns det fortfarande dragoner i finska armén, men dessa började så småningom försvinna ur arméerna på grund av att vapenteknologin förändrades. I andra världskriget användes hästar fortfarande i stor skala men främst som dragdjur.
Text: Mikael Björk
Bilden: Släkten Hovings arkiv, Svenska Litteratursällskapet i Helsingfors
Källor: Nationalencyklopedin, Wikipedia, Villmanstrands webbsidor.