Basfakta om bäcksländorna. På bilden arten Nemoura cinerea.
Bäcksländan lever i eller i närheten av rinnande vatten. Honan lägger äggen i vattnet och för att de inte ska flyta iväg förankras de i bottnen med ngt som har samma funktion som våra ankaren – ankarplattor eller klibbigt slem. Nymferna eller larverna lever i vatten och känns igen på sina långa antenner och två spröt som pekar ut från bakkroppen. Bäcksländorna har inget puppstadium. De utvecklas från nymfer direkt till fullvuxna sländor, ofta vid strandkanten. Bäcksländorna flyger vanligen tidigt på året – till och med innan snön smultit. Bäcksländorna har två par vingar som viks ihop då de vilar. Som nymfer äter bäcksländorna växter och småkryp. Fiskar äter i sin tur gärna bäcksländor. Vuxna sländor lever bara ett par veckor. Många äter ingenting alls under den tiden, andra föredrar pollen eller skrapar alger från stenarna. Hanarna och honorna hittar varandra genom att trumma med bakkroppen.
Bäcksländor är känsliga för försurning och många av dem också för syrebrist. När man hittar många bäcksländelarver är det alltså ett bra tecken på att vattenmiljön är fin.
Källa:
Nationalencyklopedin
och biolog Anders Albrecht
Foto:
Anders Albrecht