Basfakta om dagsländorna.
Dagsländorna har fått sitt namn av att de lever så kort tid som fullbildade. Vissa arter lever bara en timme, andra upp till 2-3 dagar. Men som larver kan de före det leva i upp till 3 år. Under sitt vuxna liv äter de ingenting.
Dagsländorna har två par genomskinliga vingar, korta antenner, och i bakändan två eller tre långa spröt. Framvingarna är breda och stora, bakvingarna är små. Honan har små ögon, medan hanen har jättestora fasettögon vilket gör att han också i dåligt ljus kan urskilja och fånga in honor. Många dagsländor svärmar nämligen i solnedgången. Med sina långa framben fångar hanen in och håller fast honan under parningen som oftast sker i flykten.
Honan lägger ägg i sötvatten, där också larverna lever. Larverna äter främst förmultnade rester av växter och djur eller mikroskopiska alger. Larverna ömsar hud massor av gånger, vissa mer än 20 gånger.
Då en larv ömsar skinn för sista gången kan man se den flyta omkring på vattenytan, skinnet brister på ryggen och sedan kryper den halvfärdiga sländan fram, ännu innesluten i ytterligare en tunn hud. Huden skyddar den vingförsedda sländan men är så tunn att sländan kan flyga till strandkanten innesluten i huden. Efter ännu en hudömsning på strandkanten är dagsländan färdig för sitt korta liv som vuxen. Den sista skinnömsningen är den farligaste tiden i dagsländans liv. Många sländor drunknar och blir läcker mat åt fiskarna.
Källa:
Nationalencyklopedin
biolog Anders Albrecht